Familjen och jag: Familjen i förändring

Vad är en familj och vilka familjeideal finns idag? Är en ”normal” familj ett uttryck av ett västerländskt kulturellt ideal med mamma, pappa och gemensamma barn eller kan en familj se annorlunda ut? Är den familj jag lever med, den jag ser hos andra och den familj som representerar ett ideal för mig samma sak? Detta är frågor som här kommer att behandlas. Avsikten med denna artikel är inte att på ett uttömmande sätt presentera forskning kring familj utan den ska ses som en introduktion till temat familj som detta nummer av Budkavlen handlar om. Syftet med artikel är att utgående från en frågelista Familjen och jag – familjen i förändring analysera synen på familj och familjerelationer så som de framställs i frågelistsvaren. Jag kommer att presentera hur familjebegreppet används i forskningen och studera hur sagesmännen, d.v.s. de som svarat på frågelistan om familj säger sig uppfatta dels familjen som levd erfarenhet, dels familjen som diskurs. Jag kommer att jämföra synen på familj utgående från begreppen den diskursiva familjen, det vill säga bilden av familjen på en institutionell och tankemässig nivå, med familjen som levd erfarenhet, det vill säga hur människor upplever och erfar sin egen familj. Historikern John R. Gillis påpekar skillnaden mellan den familj som vi lever med (live with) och den som vi lever via (live by). Familjen vi lever med innebär den verkliga familj inklusive de sociala relationer som finns i en familj medan familjen vi lever via handlar om en idealbild av den. Den diskursiva, tankemässiga familjen består dels av hur vi ser på familj hos andra, dels bilden av familj som den borde vara, den ideala familjen. Den centrala frågan är hur sagesmännen talar om familjen och vilken betydelse de tillskriver den. Andra frågor av intresse är huruvida männens och kvinnornas syn på familj skiljer sig och om de yngre och äldre sagesmännen för fram en liknande syn på familjen. I avsnitt 3 utgår jag från familjesociologisk och viss grad familjehistorisk forskning eftersom min uppfattning är att etnologer och folklorister har mycket att lära sig av familjesociologernas sätt att problematisera familjebegreppet. Det folkloristiska bidraget i artikeln är att studera familjen ur ett gräsrotsperspektiv, att se på familjen både som en levd erfarenhet men också att studera de diskurser om familj som människan tar ställning till i sitt liv och endera internaliserar eller förkastar

Som vi ropar får vi svar: Metodologiska aspekter på tillkomsten av skriftligt och muntligt biografiskt material

Syftet med min artikel är att med utgångspunkt i tre olika materialtyper, skriftliga levnadsberättelser, frågelistsvar och muntliga intervjuer – materialtyper som alla behandlar erfarenheter av vardagslivet som hemmafru på 1950-talet – visa på likheter och skillnader i framställningssätten gällande form, stil och betydelse. Hur kommer det sig att de olika kategorierna av material genererar så pass olika typer av utsagor trots att erfarenheterna som behandlas i princip är snarlika? Centralt här är att studera tillkomsten av materialet och att utforska betydelsen av de frågor som ställs samt vilken betydelse den instans, ”beställaren” som gjort uppmaningen att berätta har. Ett antagande som jag gör är att den instans som uppmuntrar till utformningen av en biografi är ett slags föreställd läsare och sålunda av stor vikt för utformningen av berättelsen

Vöråfotografen Erik Hägglund

Kirja-arvi

”Mycket av det vi företar oss eller låter bli, är beroende av vädret”: Engagemang i relation till väder

Under semestertid är många speciellt upptagna av vädret, när det är soligt och varmt men särskilt då det är kallt och regnigt. Vi följer med olika väderleksrapporter och -prognoser samtidigt som vädret är oförutsägbart, det är som det är. Kortsiktigt kan vi inte påverka vädret. Samtidigt, eller kanske just därför att vi inget kan göra, engagerar vädret en del av oss mycket. Denna artikel kommer att handla om vårt känslomässiga engagemang kring väder, det vill säga att vi intresserar oss så mycket för vädret samtidigt som få är direkt beroende av det. Alla människor är inte upptagna av väder men i min text kommer jag att fokusera på sådana personer som engagerar sig i och har åsikter om det. Inledningsvis behöver skillnaden mellan väder och klimat klargöras. Klimat avser temperatur, regnmängd och vind som mäts statistiskt över en längre period, flera årtionden. Väder däremot innebär förhållanden på en kortare tidsaxel, det vill säga väderförhållandena för dagen, veckan eller månaden. Jag är inte intresserad av vädret i sig utan mitt fokus är upplevelsen av väder

Bilden av 60-talet

Recension av: Miettunen, Katja-Maria 2009. Menneisyys ja historiakuva. Suomalainen kuusikymmentäluku muistelijoiden rakentamana ajanjaksona. Suomalaisen Kirjallisuuden Seura. Helsinki. 306 s

Bröllop på 50-talet: Konstruktion av kvinnligheter i ett frågelistsvar

I denna artikel kommer jag att analysera ett frågelistsvar om bröllop på 50-talet ur ett genusperspektiv med avseende på normativa kvinnligheter. Min centrala fråga är hur kön konstrueras i en berättelse om bröllop. Jag använder mig av en förståelse av genus som något konstruerat och relationellt. Frågan blir då vilka kvinnligheter som konstrueras i svaren och hur de står i relation till andra, normativa kvinnligheter. Jag fokuserar på ett frågelistsvar där ett bröllop på 1950-talet beskrivs och ser det som en representation av såväl personliga erfarenheter som samhällspolitiska ställningstaganden gällande normativa kvinnligheter. Analysen av frågelistsvaren görs med ett performansanalytiskt perspektiv där vikt läggs vid hur erfarenheter gestaltas

Tillit som bot

Recension av: Lisbeth Sachs. Tillit som bot. Placebo i tid och rum. Lund, Studentlitteratur 2004. 160 s

Forskningsintervjun

Recension av: Sirkka Hirsjärvi & Helena Hurme. Tutkimushaastattelu. Teemahaastattelun teoria ja käytäntö. Helsinki: Helsinki University Press 2001. 213 s., ill

The Significance of Narratives and Narrating

This is Baltus, a fabular beast. It is not, however, an animal character in a story, but a visual presentation of a scheme of narratives that are used in classrooms today. In this lecture1, I shall discuss the functions and significance of narratives and narrating; why it is important to be able to tell stories, and the significance of narration for the individual. The examples presented here are taken from my research on stories of childbirth. 1 Lectio praecursoria (introductory lecture at doctoral disputation) 14 April 2000